Trötter

Jag börjar bli så ledsen över den här orkeslösheten. Idag har Pontus tävlat i Västerås. Det är verkligen kul att åka med och titta på tävlingarna, men idag orkade jag inte. J-a skit rent ut sagt.
Jag orkade inte hänga tvätt, tömma diskmaskinen eller laga mat heller. Det är ju inget man brukar vilja i vanliga fall. Det är bara det att jag hellre orkar sånt tråk än har det så här ( och då vet jag att det blir bara värre). Dessutom får jag (idiotiskt nog) dåligt samvete för att resten av familjen måste göra allt när jag bara ligger på soffan. Dumt! Jag vet det.

Datortomografi

Idag är det en trött dag. För första gången på länge var jag tvungen att gå upp så tidigt att det fortfarande kunde kallas morgon. Jag sover med lätthet till klockan tio andra dagar.
Den här förmiddagen skulle jag göra en datortomografi, (en sorts tredimensionell röntgen), av hals, bröst och buk. Jag fick inte lov att äta frukost hemma, men väl på sjukhuset skulle jag dricka en sorts kontrastvätska under två timmar. När jag satt i väntrummet med min flaska och mugg blev jag så trött att jag somnade. En snäll sköterska förbarmade sig över mig och bäddade en brits så jag kunde ligga och sova. Där sov jag i tio minuter, vaknade och drack kontrast, sov i tio minuter ytterligare och så vidare.
Väl inne i röntgenrummet gick det ganska snabbt, kanske på tjugo minuter. Jag fick ytterligare en sorts kontrastmedel insprutat i armen och en minut senare blev jag alldeles varm i kroppen. I trosorna kändes det som att man kissat på sig, varmt och sen kallt igen. Oj! När ska jag lära mig att man inte behöver berätta allt.
Håll nu tummarna för att det blir ett bra besked på läkarbesöket i nästa vecka.

Under eftermiddagen blev huset fullt av flickvänner och kompisar till oss alla. Ja, inte för Janne förstås, som var tvungen att börja jobba igen. Själv fick jag leka med Karins Stella. Jag är mycket stolt över att hon kallar mig för Ea.