Hjärnskador och goda grannar

Jag blir vansinnig av att orken tryter hela tiden. Förr kunde man kanske orka rulla köttbullar, fixa Janson, slå in några paket, hålla styr på barnens godispyssel och dessutom prata med syrran i telefon mer eller mindre samtidigt. Nu blir jag helt matt efter att ha strukit två gardiner och måste sätta mig en stund innan jag tar tag i nästa grej. Att kroppen är i dålig form kan jag både se och känna, men att huvudet tagit så mycket stryk är läskigt. Jag blir trött av ljud, jag blir trött av att inte komma ihåg saker och jag tappar ord. Förvisso kallas medicinen jag får för cellgift och kanske tar hjärnans celler också skada av behandlingarna? Fast det vet jag egentligen inte så jag borde kanske fråga doktorn. Tur att jag hade så många bra hjärnceller att ta av från början.

När orken inte finns, så finns Ulla och Roland där. Maken till snälla människor har jag aldrig förr träffat. Köttbullar, sill och Janson har de försett oss med. En nyhuggen julgran dök upp på gården häromdagen. Kvällen efter knackade någon på dörren, men när jag öppnade fanns det ingen där. Däremot en stor fin prydnad att ha på yttertrappan, enris, några röda äpplen och lite glitter. Det blir jul i år också.

Sjukt i kvadrat

När saker börjar gå överstyr för mig, brukar jag försöka plocka fram humorn. Det är nog tur att jag har den egenskapen för ibland blir saker lite väl mastiga att ta tag i:

Jag fick behandling igår. Det gick bra, men jag blev extremt trött och fick som matförgiftningssymptom fast utan spyendet. Det är faktist en framgång!
På morgonen kom Micaela in till mig i sovrummet och berättade med extremt "tjock hals" att hon inte mådde bra och behövde vara hemma från skolan.
Några timmar senare åkte Janne till vårdcentralen, eftersom han fortfarande var sjuk och behövde ett läkarintyg till jobbet. Han gick därifrån med några recept och beskedet att han har lunginflammation.
När jag satt på Ackis, ringde Pontus hem och berättade att han gått från skolan och skulle ta bussen hem. Från busshållplatsen hem till oss är det ungefär 100 meter. Längs den vägen hann han kräkas två gånger. Ytterligare ett antal spyor väntade här hemma och när han lade sig hade han hög feber.

Kul i jul! Men jag tror familjen är fit for fight till julafton. Friskast just nu är nog jag, varpå det får bli en julklappstur i kväll och en skinktur i morgon kväll.

Och allvarligt talat är jag övertygad om att min sjuka humor hjälper mig. Den botar inte och det finns stunder när det blir för tungt för att humorn ska göra nytta. Men i vardagen fungerar den alldeles utmärkt.

Kravfyllt

Äntligen har de värsta kväljningarna stillnat och jag ser nu fram emot en trevlig helg. Två dagar ledigt, sen blir det en ny behandling på måndag. Ojoj!
Som tur är hade jag Janne hemma en del av veckan, så han fick serva mig med att tömma den trevliga skålen, hämta dricka och sjunga hejaramsor. (Fast den stackaren själv varit sjuk.)

Idag körde han mig till distrikssköterskan för omläggning av mitt sår. (Dit åker jag två gånger i veckan för att få hjälp. Tur att de finns ganska nära.) Sedan bar det vidare till Uppsala för att lämna blodprov. Blodproven måste lämnas specifika dagar i förhållande till behandlingarna, så att läkarna kan bedöma blodstatusen innan nästa omgång cytostatika. Det är en ständig avvänjning mellan att ge så mycket cellgift som möjligt, samtidigt som bland annat kroppens immunförsvar ska orka med.
(Tyvärr är vår distriksköterskemottagning så liten att man bara kan lämna blodprov där på onsdagar. Annars verkar det ju inte vettigt att åka till stan precis efter att ha träffat en "syrra"!!!)

I bilen på vägen hem, insåg vi att det är åtta dagar till jul. Vi har köpt en julklapp, köpt lite sillsallad och skaffat två amaryllisar. Det blir inte mycket till jul det! Och även om ens barn är halvstora så vill man få deras ögon att tindra och att allt ska vara som det brukar vara. Jag vet att våra änglar har förståelse för situationen, men det måste de ju ha hela tiden ändå. Kraven i vardagen är höga på dem. Jag hoppas jag orkar ta itu med så mycket som möjligt i veckan. För tindrandets skull!