onsdag 4 januari 2012

Ingen dålig dag

Vadå en dålig dag? Jag vaknade klockan 7, åt lite färdig gröt från en sån där behändig förpackning som finns med sylt. Jag tog mina tabletter och somnade om. Nästa gång jag vaknade var klockan halv tio, jag tvingade mig upp och insåg - jag mår BRA! Konstigt hur det kan svänga och hur det kan påverka humöret.

Två vänner har givit mig gratis terapi idag. Vi träffas inte ofta, men de gånger vi gör det så pratar vi oavbrutet. Visst har det betydelse att vi har samma yrke i grunden och att vi delar sjukdomsöde. Men där finns nog något annat också, något som klickar med vissa människor och som gör att man känner för varandra på ett speciellt sätt. Så tack Tina och Monica för en mycket trevlig och avkopplande eftermiddag! Att jag dessutom fick höra att kärnan av mig som Eva är intakt trots sjukdomen, gjorde mig glad och stärker mig. Det är ju så man vill att det ska vara, men ibland tappar man bort sig i sjukdomsträsket och nästan identifierar sig med sin sjukdom.

Kvällen ägnades åt en köttgryta som blev extremt tråkig. Hur kul är det att ägna flera timmar åt en maträtt som bara blir seg och smaklös, trots den ena ingrediensen efter den andra? Och sen äter de "otacksamma" familjemedlemmarna upp eländet på en kvart. Är då hemlagad mat verkligen värd sitt pris eller bevarar vi bara en myt?
I min familj är det bara jag som lagar mat. Hur jag än beter mig så kör de andra på hämtmat (Janne framför allt), pannkakor, färdiga köttbullar, fiskpinnar, pulvermos mm (barnens kokkonst). Hur lång tid tar det för dem att fixa föda (som jag kallar det)? De är väl egentligen riktigt smarta och jag förmodligen ganska korkad?

4 kommentarer:

  1. Det var skönt att höra efter dina ord igår. Du har fullt upp med lediga lärare den här veckan märker jag, trodde du bytt nummer eftersom det inte var din egen röst på telefonsvararen (eftersom du blivit ägare av I-phone och så...). Men hörde av Karin att du visst har ditt gamla, så då ringer jag imorgon om du inte har fullt upp med Kerstin. Kram Ditte

    SvaraRadera
  2. Hihi, hur kan du tro det? Ja, det gäller ju att passa på när ni är lediga. Ring på hemmumret i stället, det är dålig mobiltäckning här på landet. Ser fram emot att prata en stund. Kram

    SvaraRadera
  3. Ja Eva timmarna flög iväg och mycket hann vi tala om! Nog är det som sa, märkligt hur lätt det går att bara fortsätta prata, trots att det var länge sedan vi sågs senast. Tack för gott fika och trevliga timmar! Vi ses kram Tina

    SvaraRadera
  4. Tack för en varm och hjärtlig eftermiddag Eva. Trots allt elände så kändes det gott och stärkande<3.Vi hörs! Kram Monica

    SvaraRadera