fredag 23 december 2011

Hjärnskador och goda grannar

Jag blir vansinnig av att orken tryter hela tiden. Förr kunde man kanske orka rulla köttbullar, fixa Janson, slå in några paket, hålla styr på barnens godispyssel och dessutom prata med syrran i telefon mer eller mindre samtidigt. Nu blir jag helt matt efter att ha strukit två gardiner och måste sätta mig en stund innan jag tar tag i nästa grej. Att kroppen är i dålig form kan jag både se och känna, men att huvudet tagit så mycket stryk är läskigt. Jag blir trött av ljud, jag blir trött av att inte komma ihåg saker och jag tappar ord. Förvisso kallas medicinen jag får för cellgift och kanske tar hjärnans celler också skada av behandlingarna? Fast det vet jag egentligen inte så jag borde kanske fråga doktorn. Tur att jag hade så många bra hjärnceller att ta av från början.

När orken inte finns, så finns Ulla och Roland där. Maken till snälla människor har jag aldrig förr träffat. Köttbullar, sill och Janson har de försett oss med. En nyhuggen julgran dök upp på gården häromdagen. Kvällen efter knackade någon på dörren, men när jag öppnade fanns det ingen där. Däremot en stor fin prydnad att ha på yttertrappan, enris, några röda äpplen och lite glitter. Det blir jul i år också.

2 kommentarer:

  1. Jag hoppas att ni hade det bra igår på julafton, trots allt. Härligt med så goda grannar.
    Vi hade vår Eva med familj hos oss.
    Hon börjar sin cellgiftsbehandling 3 januari. Efter ca 7 dagar börjar hennes hår att falla, tror hon. Jag brukar klippa min syrras hår, så jag får förtroendet att klippa Evas hår nu. Det känns inte kul för henne att gå till frisören och betala dyrt, när håret ändå ska falla av.
    Det blir svårt för mig träffa dig och Karin efter nyår för då är det vår Eva som gäller. Men nu i mellandagarna skulle det fungera utmärkt bra. Du sa när vi pratade i tel att du var upptagen i mellandagarna, men om du har en lucka och har ork, så skulle det vara jätteroligt om du Och Karin + Stella kunde ta er till Harbo. Jag ringer dig! Kram / Karin

    SvaraRadera
  2. Hej Karin!

    Det är klart att du ska ägna dig åt eran Eva. Det behöver både hon och hennes familj. Vi hörs på telefon och bestämmer en annan dag.

    Kramar från Eva

    SvaraRadera